Den här helgen har jag laddat energi och frisk luft så till den milda grad att jag hade svårt att sova inatt.

Började med lördagen då jag tog en vandring ner till byn för att hämta min spark som stod hos DataFia. Där blev jag kvar en ganska lång stund och fikade och pratade och sedan följde hon med en bit på hemvägen.

När jag kom hem var broder O hos mig. Jag bad honom ta kinabrors skoter och köra upp vägen ner till sjön och så blev det gjort. Han for ut på sjön för att försöka få upp lite fisk men det gick ganska dåligt. Isarna är dåliga iår och det är vatten på sjön bitvis väldigt blött. Sedan åt han med mig.

Äntligen äntligen kan jag skotta fram bastun och börja bada.

Så igår var det ännu finare väder. Soligt och blåste nästan ingenting.

Jag vandrade ner på nu fruset skoterspår och började stöka nere vid sjön. Skottade fram bastun och strandstugan och började elda.

Fick se spår jag aldrig sett förut. Något djur hade legat under min båt och gått därifrån och rakt ut mot sjön. Ingen jag frågat vet vad det är men då gogglar jag på det och kom fram till att det kanske är en utter.

 Jag vet att det börjar finnas uttrar här men jag har aldrig sett någon. I så fall har jag både en utter och en bäver i ån och det är ju roligt. Vet att karlarna varken gillar det ena eller andra för dom ser ju alla andra djur som rivaler om byte. Det är väl någon gammal stenåldersgen som slår till. Jag däremot tycker att det ska få finnas lite av varje.

Efter ett tag så kom PappersBeda och hunden Bob och vi gick en promenad i solen och sedan tände vi upp i grillen och grillade oss lite korv och drack lite kaffe.

Sittande på strandstugeverandan i solen den första soliga dagen. Då börjar man känna att man lever igen.

Hunden Bob jagade pinnar och sprang och sprang runt runt hela dagen. Att få springa lös som man vill det är ju drömmen för en hund.

Så kom broder O igen och gav sig ut på sjön för att dra upp fisk och idag fick han tre stycken små, alldeles lagomt för katten Oskar att äta upp.

Nu ska det bli. Nu blir det första bastubadet för vintern. Lappen på dörren om någon kommer och letar efter mig.

Röken doftar så gott när man eldar. Jag har eldat länge länge för huset var ju utkylt totalt men nu är det 80 grader inomhus och det är dags att krypa in och sätta sig.

Solen lyser in genom lilla fönstret och får kristallen att snurra och kasta färgade bollar runt väggarna.

Tömma vatten på mina små stengubbar och känna den goda doften av sommar, björkris och vattenånga sprida sig runt och omfamna hela kroppen.

Å vad jag längtat efter detta länge nu. Nu är jag ju ingen sådan som kastar omkull mig i snön och rullar runt men jag tar på mig stövlarna och badrocken och går upp till huset. Fåglarna har börjat kvittra. En skoter kör förbi ute på sjön. Solens sista strålar får bergen på andra sidan att glöda i gulrött och ugglorna hoar i skogen. Sakta, varm och belåten vandrar jag opp mot huset.

När jag sitter där nere i bastun och njuter i värmen far tankarna både hit och dit och jag ser ner på mina vinterbleka ben och då måste jag ge ett råd till alla unga flickor som tycker att dom inte duger och inte är vackra nog.

Titta här.

Mina ben när jag var en ung flicka. Jag hade komplex för mina ben! Tyckte att dom var magra och fula! Är man inte galen så säg. Dom benen var väl snygga om något. Vilka ögon såg man med? Vilka ögon ser många unga flickor med?

När jag nu sitter här i bastun och tittar på mina bleka förfärligt fula ben så kan jag inte låta bli att tänka. Varför njöt jag inte av mina fina ben när jag en gång hade dom?

Varför ser man bara det dåliga eller det man tror att man har som inte är snyggt?

 Så ofta hör jag unga flickor beklaga sig för sitt utseende och till och med vill operera sig och jag fattar ingenting. Vackra som fjärilar, släta som nystrukna sidenlappar och ändå duger man inte för sig själv.

Så här kan det bli. De vackraste ben kan bli några bleka åderbråcksknuliga benjäklar och ingenting kan man göra åt det. så snälla rara unga flickor. Njut av era vackra ben när ni hade dom. Jag gjorde det inte och det kan jag ångra. Om jag förstått att jag var snygg när jag var ung hade livet kanske blivit annorlunda.

Om någon sagt det till mig men det gjorde ingen. Så var det.

Det skulle inte berömmas för då kunde man bli kaxig så jag gick genom ungdomstiden och tyckte att jag var ful och hopplös.

Så snälla, tjejer. Gör inte så. Tids nog får ni sitta här med era skavanker och då är det för sent. Egentligen ville jag gömma mina hemska ben och aldrig visa dom för någon men jag gör det ändå för att visa hur det kan bli.

Nåväl, nu är jag som sagt full med energi och solljus så till den milda grad att jag knappt kan sova.

Katten Oskar har dock inga problem med det efter den här dagen. Han somnar i vaggan och sover hela kvällen.

Idag är en ny dag och det är -20 grader kallt men kommer säkert att bli fint frampå dagen så jag tror jag ska gå skoterspåret till Kolbjännsjön. Packa min lilla ryggsäck med kaffe, macka och apelsin och vandra iväg genom skogen för nu har säkert skoterspåren blivit hårda och bra att gå i.

Låt solen lysa över er alla.  

 

Margit

27 februari 2012 11:34

Trevligt att läsa din blogg..och du berättar allting SÅ LEVANDE, så även det som inte finns bilder på, så ser man det i sitt inre....Ja benen..dom blir bde skrynkliga och blåmarmorerade,,,likadant ed mina. men det viktiga att man kan GÅ med dem....
Så mycket snö ni har fortfarande...vi fick ju 1 dm förrförra veckan mne förra veckan så blev det så milt..och allt är borta...
Redan måndag igen..och snart är februri MÅNAD SLUT..OCH våren...anas....
Kram till de Anita!!! ha det så gott!!!!

http://margitholm.blogg.se

 

Ingrid

27 februari 2012 14:33

Underbara Anita!
Du är så klok och jag önskar att det där flickebarnen, som grämer sig över sina utseende, fick läsa ditt inlägg.

Inte förrän man blir gammal och märkt av tidens tand fattar man att borde haft vett att vara tacksam, i stället för att klaga på för små bröst och för stor rumpa, för smala armar och för tjocka ben.

Hoppas att du har en fin måndag!
Kram Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

Skatan

27 februari 2012 14:55

Ja där slog du huvudet på spiken. Tänk vad mycket energi man la ner när man var ung på att klaga på än det ena än det andra på sin kropp ... jag var för mager, hade för stor näsa ... och ja ja ... när man egentligen var fin, inte hade det minsta att klaga över.

Nu när det börjar värka både här och där ... fattar man hur bra man hade det förr , när man var ung och "vacker" :-).

Härlig helg du har haft i alla fall ... och här är det också ganska kallt idag men solen lyser över mig med.

Kram!

http://skatanstankar.com

 

Janne

28 februari 2012 06:31

Hej! Vilken mysig liten bastu du har. Här nere i Södermanland så har nätan all snö smält bort. Det är is kvar på skogsvägarna där olen inte kommit åt ännu. Ha en fin dag !

http://skogsduvorna.blogspot.com

 

margareta wårenius

28 februari 2012 18:30

Ta fram renskinn och sätt dej vid södervägg. Men har du ingen VAK och doppa dej i!

margareta

http://margaretawarenius.blogspot.comm

 

Soldansare

29 februari 2012 17:41

Har också tänkt på det där med utseendet. När jag var yngre tyckte jag alltid att jag var så tjock och ful. Nu när jag tittar på bilder från den tiden ser jag ju att jag var smal och snygg. Lika bra att njuta av hur man ser ut nu, för det blir säkert bara värre.

Blir varm bara jag ser din mysiga bastu.

Kram!

http://soldansarenssida.blogspot.com

 

zaq

29 februari 2012 18:14

Ben... De är underbara hur de än ser ut, bara de bär en framåt, på promenaden, löparrundan, dansen!
Kanske inte heller att förglömma driver en framåt i vattnet ;-)

Åh, vad jag önskar jag hade en sån bastu som du...
Eller åtminstone ett trevligare hem än det jag har nu :-/

http://zaq.blogg.se

 

Sandra

5 mars 2012 12:38

Jadu dum är man som ung och jag fortfarande för fast jag vet bättre och numer måste räknas till "medelåldern" kommer jag på mig själv med att tänka för mycket på mitt utseende och för lite på det som verkligen räknas...

http://kvickrot.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det går sakta med våren här i Fisksjön. Visserligen har alen gula hängen som gör att jag går omkring och nyser fast jag äter allergimedicin.  Kallt på nätterna så snön tinar inte trots att solen skiner på dagarna.  Vägen är visserligen bar m...

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...