Det är konstigt. Jag har aldrig känt mig ensam förut även om jag varit det. Tänk att en liten katt kan göra sådan skillnad. Det är så konstigt att tänka sig att jag är alldeles ensam i byn, att alla som bott här nu är borta och det bara är jag som finns kvar.

Jag har ju försökt att hålla mig borta hemifrån rätt mycket. Fredag kväll var jag på födelsedagskalas till DataFias dotter och lördag drog jag iväg till Alnön för att hälsa på faster och min gulliga kusin som nyss fyllt 50 år.

Min växtfärgade filt som är i regnbågsfärger skulle hon få i precent för hon och jag har haft mycket pyssel för oss när hon var här när hon var barn. Vi färgade batik och vi gick i skogen och vi badade och gjorde utflykter.

Vet att hon uppskattade att få något som var gjort här i Fisksjön och jag tror hon blev glad.

Faster G sitter fortfarande i rullstolen med foten i gips men hon far omkring som en virvelvind i stolen och stökar och donar med det mesta.  Som vanligt låg hon och jag och pratade till mitt i natten. Om allt som varit och gamla minnen.

Söndagen sken solen efter dagar av regn och kusin med man och jag gick i skogen för att titta efter svamp men det finns ingenting men massor av lingon. Vi hade med fika och satt i solen och fikade. Solen värmde riktigt skönt.

Så åkte jag då hem men gjorde en tur till DataFia innan jag åkte hem. Det tog emot att fara hem till mitt tomma tysta hus men vad gör man. Till slut var det bara att masa sig hem.

Nu har älgjakten börjat och det sitter män på pass efter vägen och det åker bilar fram och tillbaka så helt tyst är det inte.

Jag plockade en hink svartvinbär till moster och så kom vägbasen en stund och visst pratade jag med många i telefon igår.

Jag fick ett råd av min bloggkompis att jag skulle fylla min lilla gräskorg med lappar med positiva ord eller meningar  som tex "Idag blir en härlig dag", jag är modig, jag är vacker, solen kommer snart" fram och så vidare.

Ingen dålig ide alls. Kanske till och med något man kunde ge i precent till dom som är negativa för det finns fler än jag det vet jag. Skillnaden är att jag erkänner det. Det är ju så jäkla fult att vara negativ. Man ska vara positiv om så foten sitter i kläm, är det inte så? Jag å min sida tycker att det är en mänslig rättighet att vara sur och förbannad när man har anledning och det finns det ju då och då.

Som jag sa förut. Just nu har jag drabbats av en känsla jag aldrig haft förut. ENSAMHET. På dagarna går det bra men de svarta kvällarna är lite jobbiga, tystnaden och mörkret. Som tur är så har "mitt ljus i mörkret" på andra sidan sjön tänt sin lampa ute på piren och den lyser som ett litet hoppets stjärna på andra sidan.

När jag var på Alnön var vi på Ikeaområdet en liten sväng och råkade gå förbi en resebyrå. Det fanns direktresor från Sundsvall till Grekland (sista minuten) för bara några tusen kronor.

Åååååå, om jag hade haft pengar!

Om jag hade haft sällskap. Tänk att bara få kasta sig iväg till solen och badet en vecka. Det är väl faaaaan att nu när jag har tid att kunna göra såna saker då fattas det som vanligt bara en sak PENGAR OCH MOD

Så nu sitter jag här och har ENSAMHET och saknar PENGAR OCH MOD

Nåja det går väl över men jag kan ärligt säga att jag gruvar mig för den långa vintern som ligger framför mig.

Idag ska  jag dra hem ved från skogen om det inte börjar regna. De närmaste dagarna är fulltecknade med olika saker så det är bara att sätta igång.

Dagens ord: De flesta av oss skulle vara tillfreds med mindre om andra inte hade mer. 

 

Liliann

4 september 2012 12:04

Du har alldeles rätt det verkar vara fult att vara negativ ibland men det skiter jag oxå i! Försöka dock alltid känna tacksamhet över det jag faktiskt har. Du kan aldrig ersätta Oscar det förstår jag, av egen erfarenhet men kanske en ny liten kompis???
Kram

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

 

Anki

4 september 2012 19:33

Förstår att du känner dig ensam - Oskar var ju en alldeles speciell katt... en alldeles speciell vän... och jag är liksom Liliann medveten om att han aldrig kan ersättas, men... kanske kan en ny liten katt minska ensamheten...
Och du har helt rätt... varför är det så fult att vara negativ eller rent av förbannad ibland? Ja, jag vet inte... men jag är nog tyvärr en sån som ogärna öppnar mig så här i "blogglandet" - jag önskar jag vore lite modigare på den fronten... kanske kommer det med tiden.
Önskar dig allt gott!
Kram

http://ankistankar.blogspot.se

 

Janne

4 september 2012 21:51

Hej! Jag har bytt bloggadress då Hotmail snart försvinner. Den nya adressen är : Http://Yngaregubben.blogspot.com

http://yngaregubben.blogspot.se

 

Lena

4 september 2012 22:32

Pengar och pengar. Visst är det ett elände. Tänk att få vinna på triss och sedan bara leva loppan! Men blev livet annorlunda? Ett tag kanske men sen skulle det vara i samma gamla lunk igen tror jag.

http://lillahonshuset.bloggplatsen.se

 

zaq

5 september 2012 09:02

Men jag förstår dig, ett hem utan en katt är inget hem, det är otrivsamt, tyst och kallt, och så väldigt väldigt ensamt :-(

Pengar, pengar, pengar... Sen jag fick fast jobb igen så har jag itne gott om pengar för den skull, inte så välbetalt, men det flyter naturligtvis på ett helt annat sätt än när det var ströjobb och ofrivilligt bidrag!
Sen att finna det där boendet som inte rakt ruinerar en... Så svindyrt här i Umeå!

Gnäll, gnäll... Ändå säger någon annan "du som har det så bra"... visst?

Så är det ju, man tycker andra har det bättre... Men har de det?

Men visst skulle en större slant kunna ge i mitt fall bättre boende.
Ändå känner jag att det som betyder mest är att trivas med sitt liv och det som finns i ens vardag, och jag hoppas mitt "mittinatten-världsproblemslösning" gav något vid handen så jag kan få gå vidare i mitt liv såsmåningom.

Säger somd e andra, men gissar att du har behov av att vänta, bjud in en ny katt i ditt hjärta och liv!

http://zaq.blogg.se

 

Ingrid

5 september 2012 16:50

Visst är det trist att sakna pengar och mod att ge sig iväg! Man måste passa på medan man kan och du som har hela långa vintern framför dig. Ja, det har vi ju alla förstås, men jag vet ju hur jobbig du tycker att den är.
Jag ska i alla fall åka en busstur till senare i höst, för Norgeresan gav mersmak. Den här gången blir det Toscana. Det är ju lite lång bussresa dit, men sen ligger man i alla fall stilla på ett ställe i fem dagar. Jag har bara betalat anmälningsavgiften ännu, men ska väl skicka in resten endera dagen. Billigt är det inte, men va´sjutton, det ska gå.
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  När jag tittar ut och ser hur det snöat inatt blev jag först förbannad men sedan tänkte jag att det här är väl den snö som ska ta bort den gamla snön kanske.  Jag väntar ju på att Sonen och hans Fjälla ska komma. Dom åker från Skåne idag men l...

  Det går sakta med våren här i Fisksjön. Visserligen har alen gula hängen som gör att jag går omkring och nyser fast jag äter allergimedicin.  Kallt på nätterna så snön tinar inte trots att solen skiner på dagarna.  Vägen är visserligen bar m...

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...