Senaste inläggen

Av Anita - Måndag 27 april 18:29

 

Vad då nära? Jo nära att sjön går upp. Den ser ut som om det är nära. Landlöst och stora vikar av öppet vatten lite överallt.

Vad har hänt. Just ingenting men i lördags var vi till TuppOla. Han fyllde år och hade bakat en jättegod smörgåstårta.

 

Han är en baddare på att baka tårtor den brorsan. Roligt att träffas och göra något annat än den vanliga lunken.

Hunden Waimo är så gullig och snäll och sitter gärna i knä och gosar.

 

Annars har jag äntligen kunnat börja med att kratta gräs men det går långsamt. Det är inte som förut när jag höll på i timtal utan att få ont någonstans. Nu får jag ta en bit i sänder och sitta på trappen och vila från och till. 


Kinabror flyttade till sin sommarstuga idag och hans skadade hand är ganska bra nu.

Hunden Jack har fått ta bort sitt bandage och är helt lycklig och kutar omkring och leker och stojar och jagar efter stubbar och sina leksaker. 


Imorgon är det dags för tandläkaren igen så aldrig får man vara riktigt glad.

Nåja det var allt jag har att berätta från en helt vanlig dag i Coronatiden i Fisksjön. 


Jo, jag glömde nästan att berätta att den första sädesärlan har kommit och det är ju verkligen en aning av vår när den är här. 

 

Dagens ord: Bättre att kratta löv än att sitta på kontor i alla fall.

ANNONS
Av Anita - Lördag 25 april 07:57

När jag öppnar dörren och nästan omfamnas av fågelsången då känner jag våren.

Nu har den kommit.

I trädkronorna vimlar det av 100-tals småfåglar. Dom kvittar och visslar och rörs sig som skimrande fjärilar fram och åter. Då tog min skogslängtan över. De lila gummistövlarna på och iväg till skogs med vårdoften i näsan.


Snart upptäcker jag att det är ett hål i stövlarna och att i skogen är det hala fläckar,djupa vattengropar och döda stockar att klättra över. Precis som ifjol. Alltid lika.

DET ÄR BARA ETT FEL. Det är jag som är ett år äldre och ett år stelare men skit samma.

 

Jag hittar de första tussilagona och ska sätta dom i en äggkopp och ställa på kommoden bredvid sängen.

Tro det eller ej. En liten blåsippa, till hälften utslagen såg jag också.

 


När jag går vidare med mina blöta fötter kommer jag till de urgamla stubbarna som jag ibland undrar hur gamla dom är egentligen.

 

Precis när jag fotograferat flyger en jorduggla upp hur hålet i stubben Yrvaken och skrämd vinglar den iväg rätt så klumpigt. Vi blev nog lika rädda båda två.

 

Hela stubben är ihålig och jag förstår att det är det perfekta stället att ta en eftermiddagslur. Det växer till och med mossa där inne så det borde vara mjukt och fint. 


Så gick jag vidare med blöta fötter och fåglarna sjöng och sjöng och vatten porlade överallt.. Går bort till Broder B och han sitter på verandan och tittar på sina fåglar.


När han flyttat hit tillsammans med frun har han börjat mata fåglarna och det finns massor vid fågelbordet. Han är väldigt intresserad men har inte så stor koll. Jag satt mig där med en kopp kaffe och berättade om vilka det var som kom just då. Det var de vanliga, talgoxe, blåmes, bofink, domherre, nötväcka och hackspett.

 

Så en liten höna förstås. Fast den var förstås inte i fågelbordet utan häckade på en sten.


Tiden flög iväg som den gör om våren och jag skyndade hem för det var min tur att fixa mat. Broder B och Jack väntade på att få våfflor med grädde och hjortronsylt och så lite drottningsylt som jag fixade till av bär i frysen lite fort.


Nu har min boganvilla börjat blomma och blommorna drar sig mot fönstret så för att se dom får man titta från utsidan.

 

Ja ja jag ser att rutan är skitig men vem har tid med det nu. Ute ska man vara.


Slutade degen med att se "Lets Dance" och jag suckade av danslängtan. Kommer jag någonsin att få dansa igen?


Dagens ord: Bättre med 100 fåglar i trädkronorna är trasig gummistövlar.


ANNONS
Av Anita - Torsdag 23 april 09:40

Det var i förrgår som det hände. Våren kom med en väldig fart. Det gick att sitta på altanen och dricka kaffe för första gången. Solen värmde. En nässelfjäril fladdrade förbi och en fluga satt på väggen.


 

Plötsligt vaknade bäcken och diken och det rinner och forsar överallt. Jag drabbas av vandrarlusten och rensa bäckarlusten. Allt ska upptäckas och det blev långa vandringar på eftermiddagen.


Men......inget gott som inte har något ont med sig. Jag åkte till tandläkaren och så blev det urdragning av tandbiten. Bedövning så hela kinden var tjock och äcklig resten av dagen och så fick hon skära upp så det rann blod hela eftermiddagen från och till. Inte alls kul. Hoppas det blir lugnt nu. 


När jag åkte iväg nerför Mansjöbackarna såg jag berget lysa i solen. AMV och mitt berg som vi inte lyckats bestiga.

 

Ifjol blev det inte ens ett försök för AMV hade ont i ett ben.

Min längtan att sitta högst upp på berget med en jättebra matsäck och med utsikten över hela Ragundadalen framför oss. Undrar om det blir i sommar. Vill ju i alla fall göra det om det nu inte blir några fester och danser och andra roligheter. Ser väl mörkt ut på nöjesfronten.

 

Nu har jag börjat lite smått i trädgården. Tagit ut gyckelblomstren ur källaren och satt dom i växthuset. Satt ut solenergilamporna vid dammen och rensat bort lite gammalt ur rabatter. Jag är ivrig nu som jag alltid blir när det blir vår på riktigt. Om det inte blåser så väldigt ska jag väl börja kratta lite.

 

Än ligger isen på sjön men det börjar bli lite landlöst på vissa ställen.


Kinabror har kommit hem från lasarettet med en svullen hand men i alla fall på bättringsvägen. Vi har varit till sköterskan idag och lagt om. Jack har fått nya tussar på foten och det börjar väl läka rätt bra nu.


Jag råkade trampa på en fiskekrok i Kinabrors hall. Trodde första att det var en barrnål eller sticka innan jag såg vad som satt i foten. Tandläkare och krok i foten. Ingen höjdardag minsann.


Nåja inte har jag tid och sitta här och gnälla. Nej nu ska jag ut och härja i trädgården och inte sitta här och skriva.

Ha en härlig dag på er alla och hoppas att ni får vara utomhus och njuta av våren.


Dagens ord: När våren äntligen kommer kommer den verkligen med fart och kläm.


Av Anita - Måndag 20 april 08:32

 

Ja. vad ska man säga. Ska vi börja med det positiva i denna konstiga tid. 

1. Det har slutat blåsa.

2. Koltrasten har kommit. Jag har inte sett den men hört den sjunga tidigt en morgon innan jag klivit upp.

3. Orrarna har börjat spela ute på sjön.

4. Skogsduvorna har börjat kuttra inne i granskogen.

5. Tranor flög över här och skrek sina vårskrik.

 

Så till det inte så trevligt. Kinabror ligger på lasarettet efter att fått början till blodförgiftning efter ett litet sår som inte alls såg ut som mer än en rispa.


Då ska jag försöka sköta om hunden Jack som har sin fot omlindad och ska bytas bandage var annan dag och jag som är så värdelös på sånt. Som tur är så kommer Broder B till undsättning och hjälper till.

Dessutom så får inte bandaget inte bli blött så hunden måste ha en gummisko på som man måste vara två för att dra på. Han har en annan sko men den ramlar av stup i ett så det är lite trist. Dessutom är Jack ledsen för att inte Kinabror är hemma och ligger bara och suckar och lider.


Broder B har ett knä som krånglar så han måste nog till läkare också.


Jag ska till tandläkaren imorgon och hoppas att hon kan dra bort rotbiten som håller på att komma upp hur det sista

hålet . Den förra biten kunde jag dra ur själv men den här sitter för hårt. 


Så i det lilla händer det alltid grejor här.

 

Skickar er en sol. Jag har ingenting vackrare att fotografera så en glimt av en sol bakom molnen kanske skulle passa.

Nu kan jag i alla fall snart vara ute och börja plocka bort lite skräp ur trädgården, nedblåsta pinnar och sånt ni vet som det alltid kommer fram den här tiden.


Dagens ord: Det som göms i snö kommer upp i tö.


Av Anita - Fredag 17 april 09:45

 

I morse när hunden Jack och jag gick en kort promenad ner till sjön och tillbaka var det så isande kallt i vinden att jag blev kall in på bara kroppen. Jacks fot blir bättre och han sprang utan att hoppa på tre ben.


Dagarna går och ingenting roligt har jag att berätta. Det känns lite jobbigt att vara över 70 år nu även om jag kan gå ut. Det hörs som om vi är en belastning och jag har aldrig sett mig som sådan förut. Jag har sett mig som vem som helst av mina vänner och bekanta som så gott som alla är yngre än jag.

Så är det det där med sommaren. När man är i den här åldern har man inte all tid i världen och vem vet vad som händer nästa sommar. Om jag inte kan dansa den här sommaren på grund av pesten så vad vet man hur det är nästa år. Kanske har jag dansat min sista dans ifjol och det känns då inte alls bra.

Faan för att bli gammal säger jag bara. Allt jag velat göra och allt som inte blir av. Dösidan är då inte kul och inte blir den bättre. Fast, va sjutton, inte ska jag klaga. Jag kan ju i alla fall gå ut (om det slutar blåsa).


Nej åter till vardagslivet. Jag har satt mina gurkplantor och tagit ner fuxian för att ge plantorna plats i sovrummet.

 

Nu får fuxian bo vid datorn i väntan på våren om den nu kommer någon gång.


Så har jag målat klart brädan och nu ser den minsann ut som en mörk marmorbänk. Jag känns rätt nöjd med den.


Så igår då. Tänk att vissa saker är så gruvsamma. Att frosta ur frysen är en av dom. Skulle gjorts för länge sedan för nu är det så fullt med is så det går inte att beskriva.

 

Ushaligen. Bära ut alla grejor i frysen till Kinabrors frys. Sätta in hetvatten och ställa ungspannorna nedanför och lägga trasor lite här och där för jag vet hur det blir. Blött överallt. Värma vatten och sätta in så det tinar fortare. Det tog så gott som hela dagen innan allt har tinat.

Det blev ett litet uppehåll när Gamla A kom och Kinabror kom in. Vi satt och fikade och pratade. Vad ska man göra.

Nu är det i alla fall gjort och det lilla jag hade i frysen är tillbakaplockat. 


Inga fina bilder kan jag bjuda på heller för det finns inte ett dugg att fotografera och katten har ni sett förut.

 

Två vilsna domherrar är det enda jag lyckats fotografera idag. Det finns just inga fåglar än. Jag längtar efter duvkutter, orrarnas puttrande och småfåglarna kvitter men inget hörs bara vindens vinande.


Dagens ord: Det är i alla fall inte strömavbrott. Det var dagens positiva.


Av Anita - Onsdag 15 april 14:50

 

Varför ska det blåsa vecka på vecka. Endast en enda dag som det varit skapligt lugnt. Isen och snön verkar aldrig smälta och de enda fåglar som far omkring och skriker är korparna. Annars är det ovanligt tyst på fåglarna och inte ens en enda ynklig tussilago har kommit fram.


Visst det porlar lite i bäcken och det rinner lite när jag går efter strandstigen och några hålor har vatten i sig.

 

Jag har i alla fall bestämt att jag ska uträtta en stor grej varje dag så nu har jag planterat om gurkplantorna i större krukor och det tog ju en halv dag. Mest beroende på att jag inte har ordning på mina grejor.

Krukor ska letas upp och dom har jag en del i växthuset och en del i uthuset och en del på en hylla i toaletten och alla har olika storlekar och så är det faten till och så är det att hitta plats till dom. Nu har jag satt alla i mitt sovrum och flyttat in ett extra bord. Det är på tok för tidigt att sätta något i växthuset för det är minusgrader varje natt.


Så har jag tagit på mig att förvandla en träbräda till marmor och samma sak där. Omständigt och tar tid.

Först ska man måla två lager med  ve-slip som jag färgat med bensvart pulver. Två omgångar av det.

Så ska man leta eter penslar och burkar och sånt som man kan blanda i.

Så fram med lasylolja och blanda vitt och svart och lite terpentin till en lagom färg och måla.

Så vita strimmor och fördriv innan färgen torkat.

Sedan det torkat så på med mera olja så ytan blir blank.

 

Här är det inte riktigt klart ännu för alla gånger det ska torka gör att det tar sin tid.


Hunden Jack linkar omkring med sin onda fot och nu gillar han inte Kinabror för att han byter bandage så han är gärna med mig nu.

 

Han gosar med mig i soffan men han är lite moloken men går bättre så snart springer han nog som vanligt igen.


Ja det var allt jag har att prata om idag.

Jag ska ta itu med att frosta ur kylskåpet imorgon för det behövs. Sedan får jag se vad jag ska roa mig med.


Önskar att det skulle sluta blåsa så jag kunde börja stöka lite utomhus och i växthuset men jag fryser så förfärligt när det blåser.

Coronan försöker jag att låta bli att tänka på men många har det nog väldigt hemskt som inte kan gå ut. Hoppas nu våren kommer så allt känns lite lättare.


Dagens ord: Det är bara att hoppas och hoppet är det sista som dör sägs det.

Av Anita - Söndag 12 april 20:08

 

Skärtorsdagen brukar jag vanligtvis bada bastu och åka till blåkulla och stå och laga mat till många människor.

Nu blev det ju inte så och jag tittade på påskbordet och vi var inte mer än tre stycken vid matbordet.

 

Så blev det långfredag och det hände inte mer än att vi åt middag hos TuppOla och tog med oss Sofiepropp hit för hon skulle ligga över hos mig.


Konstiga saker händer. Inga bofinkar har kommit och inga andra vårfåglar heller. Dom brukar ju börja komma lite nu den här tiden. Inte har jag sett någon björn komma ur idet heller. Den här tiden jsåg Kinabror och jag en björn precis den här tiden.


Så som en riktigt fin gåva kom en solig och lugn påskafton. Vi hade bestämt att ha en egen liten pimpeltävling ute på sjön. Det var Brorsorna och någon till. Vi andra satt innne vid stranden och eldade och konstigt nog var det väldigt mycket folk ute på sjön. Isen var hård och fin att gå på och skotrar oh fyrhjulingar for lite överallt och folk gick omkring och en del satt och pimplade.

 

En av sommargrannarna kom ner och hade med sig en liten bedårande labradorvalp som heter Lakrist. Hunden Jack glöme bort sin onda fot och blev alldeles till sig.

 

Vem vann jo Kinabror förstås med 49 fiskar, visserligen en del små som ansjovisar, men det är antalet som räknas. Skål på det.


Idag for Sofiepropp och hennes katt hem och det började regna och blåsa och dagen har gått sin gilla gång.

Lite konstigt känns det när man ser på tv om Coronan och att det är vi som är över 70 som är bekymret. Vi som kanske dör om vi får smittan och vi som ska hålla oss borta från andra människor. Hur länge kommer det här att bli.


Jag vill ju ut och träffa folk. Jag vill dansa och fara på akutioner och loppisar och marknader och ha sursträmmingsfester och kräftskivor och midsommarfester och allt annat som hör sommaren till.  Kanske blir det inget av det och man vet ju inte hur länge man kan göra sådana saker. Hur är det nästa år? Det vet man ju aldrig i den här förhatliga åldern. Man har ju inte all tid framför sig utan det man ska göra får man göra så fort som möjligt.  Skit.


Dagens ord: Nåja det kunde vara värre men det är minsann en klen tröst, det har jag alltid tyckt.Det hade ju kunnat vara bättre också men det hör man aldrig.

Av Anita - Torsdag 9 april 08:34

 

När tvättmaskinen har pajat och tvättkorgen är full började jag rota i mina lådor och hittade ett som annat. Inte en enda ren trosa att hitta.

Som ni nog förstår är jag sorten som använder tanttrosor av bomull och går upp till midjan. Sköna förstås men även jag har varit ung. Hittade sådana trosor som var blanka med spets både här och där. Faan så obekväma men vad gör man?

 

Nu hade jag tur för Kinabror hade en tvättmaskin som han inte använder och han lyckades släpa den över gården med hjälp av sin fyrhjulingskärra. Han lyckades koppla in den fast inte helt utan besvär. Han lyckades slå pannan i hörnet på ett skåp så blodet rann.


Inte nog med det Stackars hunden Jack hade rivit sönder en klo som hängde och slängde och gjorde ont. Ingen toppendag alltså. Nåja, jag tvättade mina trosor och som den gamla hagga jag är kan jag nu ta på mina gamla fula bomullstrosor och känna mig bekväm igen.


Så igår så skulle Kinabror till hunddoktorn i byn men precis igår var det strömavbrott nästan hela dagen så han fick dra iväg till hundkliniken i Sollefteå och fick hunden fixad. Stackars Jack ska ha bandage i 10 dagar och får inte bli blöt om foten så nu linkar han omkring med en gummitoffel på foten och ser allmänt olycklig ut. 


Jag kunde inte fixa mycket igår men bakade i alla fall en kaka och sedan tog jag fram abu-röken och rökte en laxsida.

  d

Den blev bra och god så jag är nöjd med det. Hörde ni kära vänner, jag är nöjd med något. Ovanligt va?


Minns ni min tand eller rättare sagt mina tänder och roten som inte kom ut. Igår fick jag känna något i hålet efter tanden. En annan rot är på väg upp genom hålet. Den sitter hårt så jag kan inte dra ur den men den kommer säkert upp ännu mer så jag kan dra ut den. 


Annars blåser det som sjutton och igår kväll snöade det igen. Det är sjutton med blåsvädret som aldrig verkar ge sig.


Jag tog i alla fall fram en liten kycklingtavla som mamma gjort och hängde på väggen och naturligtvis fick min fula hemska häxa som hånskrattar lite då och då. Det får räcka med pynt för  det kommer ju inte just några hit under påsken som det brukar. Kanske kan vi träffas ute på sjön om det slutar att blåsa.

 

Blåkulla är väl inställt kan jag tro för det brukar ju vara fler än 50 stycken och skit samma var det. Att ge sig ut i snålblåsten är inte så lockande.


GLAD PÅSK PÅ ER I ALLA FALL


Dagens ord: Bättre att kura inne och äta ägg än att blåsa omkring på kvasten i styggvädret.



Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se