Senaste inläggen

Av Anita - 13 december 2020 08:04

 

Visst kunde det vara värre men det kunde vara bättre också.

Visst är det lagom med snö och bara någon grad kallt och ingen blåst. Visserligen blir det aldrig ljust men i alla fall.

Det är luciamorgon och jag kliver upp för att se på tv och firandet. I år från Jukasjärvi och utomhus.

 

Sätter mig i soffan efter att jag kokat kaffe och tänt i braskaminen. Tänt lite ljus. Visserligen har jag inga lussekatter men en pepparkaka plockar jag fram.

 

Mina små lucior är väl det närmaste jag kommer idag. Annat var det förr.


Lucian och tärnorna på tv är så vackra med sina släta ansikten och tjocka fina hår och sjunger fint gör dom också.

Minnen sköljer över mig.

 

Det var lussande varje år. Redan när Sonen var en söt liten plutt gick vi i granngårdarna och lussade med kaffe och pepparkakor.

Jag har inga minnen från luciafirande när jag gick i skolan. Var nog aldrig lucia men visst var man tärna.

 

Här lussar vi hos Ragnar. Det hus som Mustachen fick ärva. Nu är han borta och i huset bor holländarna. Allt ändras.

 

Sven och Rut Väst i gålan är också borta sedan länge och de vackra huset är bara sommarställe nu mera. Minnen av de snälla och rara människorna lever kvar. 

 

Klart att vi lussade på jobbet också och det var riktigt roligt och lyste upp tristessen. Allt är borta där också nu. Inte ens lokalen finns kvar. 

 

Även senare har jag lussat för de män som levt med mig och även det har ju upphört nu och dom är försvunna åt alla möjliga håll. Jag har knallat upp i sovrummet med brinnande ljus i hår och fika på säng. Jag har i alla fall inte plågat dom med att sjunga så det är inte därför ingen av dom finns kvar.


Nog om det. Allt förändras och det var mycket som var bättre förr men jag må ju erkänna att vädret har varit bra utan just någon snö och ingen kyla. Det var varit luciamorgnar som det var minus 30 grader också. 


Så det har kunnat vara värre men också bättre. Folk säger alltid att det kunde bara värre och jag har aldrig hittat någon tröst i det. Ingen säger att det kunde vara bättre och när folk frågar hur det är så svarar det alltid bra eller fint.

En gammal jobbarkompis som ganska ofta mådde skit svarade " huvudet upp och fötterna ner". Det tyckte jag var ett bra svar. Folk frågar inte hur man mår för att få svaret att man mår skit. Varför man frågar vet jag inte.


Jag mår i alla fall inte skit fast det kunde vara bättre. Men jag tog mig till att ta fram det gamla rullrånjärnet och började med det kletiga jobbet att göra rullrån.

 

Det rinner smör runt om och ryker och dom första blir alltid brända men några skapliga fick jag till i alla fall. Jag kan ju inte baka egentligen. Det var min mamma och farmor som var dom bästa bakarna. Jag åt mest degen men jag är en mästare på att göra pepparkakshus men även det är en tid som för evigt är försvunnen.

 

 

Det var nog mer än 10 år som jag gjorde en massa hus men ritningarna är kvar om jag skulle drabbas av någon lust men det är inte kul att göra sånt ensam. Ibland blev det en hel by med hus. Dom här har jag fått hjälp med garnering av lite olika barn som hjälpte till.


Så börjar det ljusna lite ute, bara lite men i alla fall en aning. Ha nu en fin lucia och jag hoppas att någon av er åtminstone får besök av någon lucia.


Dagens ord: Det kunde vara värre men det kunde också vara bättre.




Av Anita - 10 december 2020 09:07

 

Jag låg i badkaret som vanligt. Att ligga i badet och läsa har varit en njutning ända sedan jag fick badkar men....

Nu låg jag och läste hemmets journal som vanligt och hittade en artikel om hur njutningsfullt att bli äldre. Någon klok psykolog som gav goda råd om att bejaka gammeldomen. Pytt skit i pannkakan.

Som tex när jag låg i badet. Nu för tiden får jag ha pannlampa och glasögon som immar igen. Det behövde jag inte förut och jag kan tänka mig hur jag ser ut. Inget njutningsfullt i det. Inte känns det så kul att höra att man är den gamla gruppen som är i farosonen för pesten heller. Varje dag hittar jag nytt förfall på kropp och själ. Allt nytt som kommer som jag inte begriper mig på. 


Nya bilen tex som jag har haft i ett år och fortfarande inte lärt mig alla knappar och grejor. Jag hade in den på verkstad för service härom dagen och där rök några tusenlappar. 


Feg blir man också. Jag är rädd att ramla och bryta benen på blankisen och inte har jag vågat åka skridskor än.

Dom råden kan psykologen stoppa upp i ändan.


Det enda positiva med att bli gammal är att man slipper jobba och kan ligga och dra sig på morgon. Ligga och läsa och gosa med katten. Nog om ålder.


Mörkt är det ute men det snöar inte i alla fall. Julgranen står kvar i skogen men det är ingen brådska med den.

 

Annars är det nästan färdigpyntad men iår kommer jag inte att ta ur alla 17 lådorna. Lat och bekväm blir man också på gammeldagarna. 

 

Dom två gamla julbonaderna vill jag i alla fall ha upp. Dom fanns när jag var liten.

 

Köket är klart. Det blir inte bättre än så här.

 

Fönstren är fulla med tomtar och grejor.

 

Sakta ljusnar det lite utanför och en ny dag kommer. En ny dag som man får ta som den kommer.

 

Dagens ord: En sur gammal kärring som jag kan inte ta till sig kloka ord om ålderdomen.

Av Anita - 5 december 2020 14:11

 

Jag har bestämt mig att inte låta mig nerslås av elände nu i svarta tiden. Det är tomtarnas tid och så ska det vara. Jag har plockat fram tomtelandet och katten Morris tittar intresserat på. Han vill bra gärna putta ner tomtarna på golvet men jag pratar med honom och förmanar honom. Vi får väl se hur det går.


Det är tö ute nu och kommer lite blötsnö då och då. Jag vandrar bort till Kinabror igår för att äta middag och inte undrar jag på att han vill bo kvar vid sommarstugan.

 

Man skulle kunna tro att det är tomten som bor där borta i timmerhuset.

 

Det är verkligen ett tomteställe och så fint.


Ja, vad gör man mer då. Jo fram med julbocken och tomtarna som ska stå på farstukvisten och välkomna.

 

Så ta fram lite av varje. Hänga upp halmsaker och tomtar i min krona.

 

Skriva julkort gillar jag. Köksbordet fullt och när korten inte räcker gör jag egna.

 

Tror att det blev 26 julkort i år. 


Vad mer att säga.  Tomtarna tittar fram ur vrårna och på spisen puttar älgkalopsen och på tv är det skidskytte. En helt vanlig dag i december och jag är glad att det inte kommit mer snö.


Dagens ord: Jag gläder mig åt att jag har tunnbröd och älgkött och bär i frysen så jag kan laga god mat. men nog skulle det var fint med en dans eller åtminstone en kram.

Av Anita - 3 december 2020 10:18

 

Här är ingången till vättarna och tomtarnas rike. Tänk att det är december och så lite snö. Lite snö och lite blåst och blankis på sjön. Mer kan man inte önska sig av vintern. Tänk om det kunde få vara så här då ska jag inte klaga. Det lovar jag.


Tråkigt nog blir det mer och mer corona för varje dag och vi håller oss hemma. Far iväg på affären när det är som minst med folk. 

 

Visst finns det besvikelser i alla fall. Min fd jobbarkompis och jag brukar alltid stöpa ljus den här tiden men iår har vi fått ställa in det också och det är ju synd. Allt roligt som man brukar göra den här tiden är ju borta men det hade kunnat vara värre. Vi är i alla fall friska och krya hela gänget just nu.

     

Måndag var det köttbullstekning av fem kilo köttfärs. Jag blandar älgfärs med fläskfärs och steker i ugnen. Det tog nog mest halva dagen och sedan kom Broder B och frun och Kinabror på middag. Vi måste ju prova och se om dom duger som julköttbullar och det gjorde dom.

 

Så har jag lagat jultomtemarchallerna och dag för dag blir det lite juligare och juligare. Nu har dom gamla tomtarna fått komma fram. Det tänder minnen. Paret med tomteluvorna som mamma och jag sydde. När gubbtomten ramlade ner med örat i en kaffekopp och fortfarande har en brunt öra. Mammas stickade tomte som hon gjorde lika till barnbarnen och så den jättegamla tomten som jag fick när jag var liten. Ja så många minnen när julsakerna kommer upp.


Nu gäller det att försöka muntra upp sig så gott det går och jag har bestämt mig för att göra juligt varje dag och frossa i julsaker. Har man massor med lådor fulla med grejor så varför inte. 


 

Så går jag förstås ute i skogen med Jack, åker spark på sjön.

 

Att åka i mörkret på en knastrande sjö är rätt härligt och rätt som det är ser man något som man undrar vad det är. Är det ögonen på ett djur som syns eller vad då? I juletid vet man aldrig. Vad är det som man ser i ögonvrån? Lika bra att inte veta.


 

Igår kom Storfiskarn oh fikade en stund men annars var det lugnt. 

 

Nu vaknar jag till en dag då vädret har ändrat sig. Det blåser och snöar lite lätt och är nästan nollgradigt. 


Dagens ord: Det går inte att bestämma över vädret och tur är väl det. Tänk om alla skulle bestämma, då blev det ju slagsmål på en gång.


Av Anita - 30 november 2020 08:45

 

13 grader kallt och en klar och lugn morgon. Var det igår alltså.

Nu skulle det bli sovrumsstädning.  Ni vet att jag skjutit upp det länge . Gruvat mig för alla mattor och sängkläder som skulle bäras nerför trappen och ut. Visst har jag balkong men den är liksom så mycket annat rutten och jag törs inte gå ut på den. Nå nog om det.


Jag hann knappt börja innan Broder B och frun kom och sa att Kinabror bjöd på kaffe. Klart att jag följde med. Kinabror bor fortfarande kvar i sin sommarstuga som ligger ungefär en km från mig.

Vilken fin dag. När jag gick tillbaka hem tog jag med hunden Jack.

 

Så började jag städa men så blev det skidskytte på tv. Jag är inte ett dugg intresserad av idrott men just skidskytte tycker jag är spännande. Tänk att först åka som en tok och sedan ställa sig stilla och skjuta prick. Det borde vara en omöjlighet men tydligen inte.


Till slut var det färdigstädat och jag har flanellakan i sängen som är varmt och mjukt och det kan behövas nu när kylan verkar komma

 

Vid halv fyra tiden hade det redan börjat mörkna men jag tog fram mammas gamla lila spark och drog ner den till sjön. Det är is nu men man får hålla sig nära land. Det gick som tjosan att sparka bort till Kinabror. Isen var hal och fin.

 

God söndagsmiddag med fläskfilegryta och potatis.


När jag åkte hemåt sjöng isen sin sång. Det låter som en fiol som spelas av någon som inte riktigt kan. En sorgsen låt och lite skrämmande. Fullmånenatt så jag förstår att det blir dåligt med sömn.

 

Månen gör sitt bästa för att kasta gyllene strimmor över sjön.


 

Kallt när jag kom hem och det vara bara att börja elda. 

Nu är det trista slut och bara roliga julgrejor kvar att göra som att skriva julkort, steka köttbullar och pynta lite dag för dag. Ingen snö har kommit heller som tur är. Att slippa snöskottning är det bästa av allt. 


Dagens ord: Hoppas det blir snöfritt så man till och med kan ta sig en skridskotur på sjön.

Av Anita - 27 november 2020 15:30

 

När jag vaknade imorse och såg att jag legat till 9 fick jag lite dåligt samvete. Jag skulle ju städa övervåningen hade jag tänkt men när solen äntligen lyser så började jag tänka på annat.


Låg där och tänkte på att gårdagen var en ovanlig dag på det viset att det plötsligt plingade till i min quiz oh någon hade satt in pengar. Tänkte att någon gjort fel men så kom ett sms. Det var från vedängeln med dotter som gett mig en förtida julklapp att köpa fågelffrö och julblommor för. Vilken underbar överaskning så här före jul. 


Så kom Gamle A och hälsade på och hade med sig fikabröd. Jag har inte sett honom på ett tag och tänkte att han kanske varit sjuk men så var det inte.


Men åter till idag. Det kändes när jag tog i trappräcket att det var kallt. 6 grader och solen kom upp och lyste på isen som lagt sig på sjön. Den lyste som guld i solskenet. Då blev det ändrade planer direkt. Vem kan städa när det är finväder. 

 

Katten Morris vill inte gå ut när det är kallt så han intog en av sina favoritplatser där han kan se ut men ändå sitta skönt.

Jag hämtade ved och tände i spisen. Matade fåglar. Hämtade posten. 


Så istället för det tråkiga städandet så gjorde jag lite fint på farstukvisten och så fixade jag kransen till dörren.

 

Jag gjorde marshalltomtar och marshallänglar för några år sedan men nu har dom börjat bli trasig här och där och behöver en renovering.

 

Det blir nog inte förrän imorgon men jag har burit upp dom till huset. Jag ser att en av änglarna blivit svart om näsan men det går väl att fixa. Jag gillar att pyssla men sånt här. 

 

Kinabror har hämtat utegran och satt på ljusen och såg på skidåkning på tv. En helt vanlig dag utom att vi inte åkte till Hammarstrand och åt lunch som vi brukade. Vi vet att coronan sprider sig så vi håller oss hemma.


 

Det mörknar fort nu oh snart ska jag ta på pannlampan och reflexerna och gå till Kinabror och äta middag. Planen är att städa imorgon kanske...kanske. Får se.


Dagens ord: Jag är expert på att skjuta upp allt tråkigt till en annan dag.

Av Anita - 24 november 2020 13:48

I den här mörka tiden ligger jag länge. Jag följer naturen och är det mörkt så sover jag åtminstone någon timme längre än vanligt. Inte bara sover. Jag läser bok eller tidning och gosar med katten innan jag masar mig upp. Dessutom ligger jag i sängen och bara tänker ut vad jag ska göra på dagen. Det är ju rent löjligt för det blir sällan som jag tänkt.

 

Inte så äventyrligt skulle det bli idag. Lite nollgradigt och vårlikt ute och glashalt på vägen.


Började med att sätta upp ljusslingan utomhus på väggen. Jag har slutat med utegran för det bara jäklas. Antingen hittar jag inte hålet den ska sitta i  eller också blåser granen iväg i stormen. Gör den inte det så snöar den över så man inte ser just något ljus. Nej ljusslingor går bättre. 


Det funkade bra. Tänk att det är så med mig att det som ska göras ute (utom med brummande maskiner) går bra och krånglar inte men det som ska göra inne är en helt annan sak.


Nu var det så att jag putsade fönster i köket och tänkte hänga upp julgardinerna men var är dom? Nej spårlöst försvunna. Jag letade oh letade men tomten har nog snott dom. Skit samma. Jag hittade en stor julduk som jag inte använt på flera år så jag klippte den i två delar och fik två gardinkappor. Ja ja men.


men......fållas måste dom. Nu kommer dagens äventyr och dagens svordomar. Ni som har en elektrisk symaskin kan ju zikzaza och det förenklar. Det går inte på farmors symaskin. Det måste fållas.

 

Mörkt i sovrummet där symaskinen står. Pannlampa, elektriska nya lampan och glasögon och förstoringsglas. 

Nu skulle det bli. Det var vit tråd i men inte instucken i nålen. Jag ser inte. Jag kan inte. Letade i mammas alla sygömmor för att hitta en sån där mojäng ni vet som man sticker in i nålen och drar igenom tråden. Till slut hittade jag ett litet kuvert som det stod smör på.  Där var den och jag satt i tråden i nålen och började sy. Fint gick det tills undertråden tog slut.

 

Då måste man ju spola och dra ut tråden igen och under pust och stön fick jag till slut till det.

 

Det blev väl rätt bra bara jag fick upp dom i alla fall men inte var det kul. 


Jag var tvungen att ge mig ut en sväng för att få lite luft. Det gäller att ha dubbar på skorna och det har jag. En liten tur bort till Broder B:s fru och hem igen.


Inte mycket att berätta om men så är det. Inga stora äventyr att berätta om men det är kanske bra för då händer det inget illa heller. Ha en bra dag till er alla.

 

Nu mörknar det mer och mer.


Dagens ord: När man inte har pengar att handla för får man använda sin fantasi.


Av Anita - 22 november 2020 10:04

 

I den här mörka tiden då man inte vet vad som händer behövs det färg och ljus.

Jag vet att många redan satt upp ljusslingor och adventsstakar . Jag förstår det fullt ut. 


Jag har inte gjort det men nu var det dags att slita ner de rosa gardinerna i vardagsrummet och sätt upp röda gardiner.

Det var väl lätt men då ska blommor plockas bort och jag har till och med putsat insidan av fönsterrutorna och så tillbaka med alltsammans sedan jag duschat av alla blommor och tagit bort gamla torra blad. Det tog sin tid för jag har tre fönster.

Byta plädarna i soffor och fotöljer mot röda och då måste jag ta bort dynor och försöka dammsuga bort hundhår och katthår och hitta massor med grejor som försvinner ner i soffor som örhängen och pennor och hundgodis.


Tömma askan ur braskaminen, byta dynor på stolar och kuddar får nya röda överdrag och dammsuga och damma och torka golv och byta mattor. Det tog hela dagen och även med städmusik och diverse uppehåll tog det hela dagen. Tur att det var Kinabrors tur att laga mat och han hade gjort en fantastiskt god kålpudding med sås. Så god att jag tog om två gånger. Man blir hungrig av att städa.

 

Nu är det i alla fall rent och fint i ett rum men det fattas många. Fy sjutton för städning.

 

Kinabror och Jack kom och fikade en stund. Vi åkte en sväng med bilen för att kolla om avverkningarna snart är slut.


Jag pratade med Sonen i telefon en bra stund.

 

Kinabror har köpt en stor baddarsnöslunga till traktorn så min lilla Eulalia står nere i uthuset och än har vi inte behövt använda dom. Det är snö men tinar rätt bra.

 

Det har inte frusit i bäckar och sjön har bara lite is invid landet. Det är en konstig vinter. Ena dan si andra så men kallt har det inte varit.

Ett nytt kalhygge på andra sidan sjön. Det blir fler och fler.

 

I dag fortsätter jag med städningen och så ska jag väl hämta in ved och ta upp gruset om det blir halt och mata fåglar och ta upp snöskovlar och kanske ta en liten promenad bort till Broder B. Tvättmaskinen går för fullt med allt som jag plockat bort.

 

Nu vet jag i alla fall vem som snor talgbollarna med raketfart. Ekorren är smart och lyfter på locket där bollarna är och tar ut dom hela och drar iväg med dom hem till sitt eget lilla hem för att ha något att mumsa på när det är sämre tider.


Så får det bli slut för idag för jag hinner inte mer nu. Det finns en del att göra fast jag bestämt mig för att inte göra så mycket när det är helg men vad då.


Dagens ord: Man kan alltid ändra sig, det finns ingen lag mot det.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

55 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se