Senaste inläggen

Av Anita - Onsdag 25 maj 09:57

 

Vaknar och det regnar ute. Det har det inte gjort på hela våren och det är torrt i markerna så det behövs minsann.

Jag kravlar mig ur sängen och har ont överallt så kanske är det bra med en dag då jag ska vara inne.

Jag har ju inte bloggat på en hel vecka. Jag har inte haft tid.


Först var det söndagen då jag var tvungen att skynda mig hela dagen med att samla ihop och bära bort en massa skot till vägen. Det var grovsopsinsamling och jag slet som ett djur med allt skit som fanns nere i uthusen och än finns det mer.

 

Resterna av min gamla cykel som jag fick när jag var 14 år. AMV fick en likadan och vad vi var lyckliga. Dom var så fina och vi cyklade långa sträckor med dom cyklarna. Vi upptäckte efter ett tag att dom inte var så bra för vid minst knul på vägen så tog en av tramporna i och det blev tvärstopp. Vi cyklade ju på stigar upp till Kolbjännsjön och på alla andra vägar som var fulla av gropar och knular men vad gjorde det. Vi hade cyklar och fina också. Nu cyklar jag på mammas gamla cykel men jag har inte pumpat den ännu. Jag gillar att cykla och det blir mest en tur ner till kyrkan flera gånger i veckan för att vattna.


Så skiner solen och det är underbart varmt. Jag går omkring barfota och rensar i rabatter.


Jag sätter potatisen.

 

Jag bygger en ny båge för den gamla har rasat ner av snön.

 

Planterar humle som ska slingra på den.


Mina händer är nariga av allt grävande och skiten under naglarna går inte bort i första taget men jag älskar att gräva i jord.

Nu när jag är ute hela dagarna så har fåglarna vant sig vid mig.

Domherrarna äter för och en av dom är väldigt sällskaplig och sitter på bordet vid hammocken och pratar med mig. Hackspettarna bryr sig inte heller om att jag är i närheten utan hackar och äter för hela tiden och slåss ibland.

 

Kinabrors röda pelargoner har jag satt i blomsterlåda och hoppas att det inte blir frost.


Ärtor har jag planterat och sallad och dill och persilja och en massa blommor förstås.

 

Mina perlargoner står i växthuset. Jag tänkte plantera dom ute idag men det regnar så det får väl bli en annan dag.

 

Gurkan växer dålig men sommaren kommer väl snart. Man får ha tålamod och vara glad för att björkarna har slagit ut och det doftar gott ute men inte idag förstås för slambilen har nyss varit här och tömt slambrunnen.


Jag har ont överallt. träningsvärk när man håller på hela dagarna och rotar omkring och bär och vattnar och stökar 

Det är gammeldomen som sätter in. Inte hade jag så här ont förut när jag grejade med vårbruket.


Jag har planterat på gravarna.

Tömt dammen och rengjort den.

Oj vilken energi jag får när solen lyser och det är varmt. Upp vid 7 och sedan full rulle hela dagen. Länge sedan jag jobbade så intensivt och länge sedan jag hade sådan energi. 

Visst har jag suttit och vilat mig ibland på hammocken och njutit av fåglarna och sjön och gräset som växer så man nästan kan se det. 


Fått tag i en mysig bok men jag börjar läsa lite men får sluta för annars kommer jag att fastna i den och det blir ingenting gjort och jag har så mycket att göra. Den här tiden finns det hur mycket som helst och jag vill ju få undan det som går.


Dagens ord: Äntligen vår eller kanske till och med försommar.


Av Anita - Fredag 20 maj 19:06

 

I kallhålet Fisksjön grönskar det sista av alla i närheten, men igår kom värme och sol och då blev det bråttom. 

Jag skyndade mig att ta fram dynor och göra fint på farstukvisten. Nu är det dags att sitta där i kvällssolen och dricka kaffe och se på solnedgången.

 

Gamle A kom som på beställning och då fick jag förstås hjälp att ta upp hammocken. 'Visst, den är gammal och lite rostig för jag fick den när jag fyllde 40 år och det är väldigt länge sedan men den håller och den är så härlig.

 

A och jag skulle fika men han gillar inte värme så vi fick sitta i skuggan.

Sedan gosade jag mig i hammocken rätt länge . Satt där och hörde fåglarna och tittade på sjön och såg det ljusgröna floret av nästan utslagna löv på björkarna.


Innan på dagen rotade jag i jorden och satt frö och skitade ner mig och njöt av alltsammans. Hann med en liten skogsvandring och såg att tuvtrollen hade fått fin grön krona på huvudet.

 

 

På Stedesbacken stod det två gamla harvar och det hade inte blivit så grönt men det blir snart skulle jag tro.


Så blev det kväll och växtfärgningstjejerna kom. Vi tittade på färger och sånt som man gjort förut av växtfärgat och planerade hur vi skulle göra. Vi kom överens om att vi skulle använda lök, björklöv, krapp och blå bresilja. Kan bli något mer också om vi hinner men vi får se .Det var nog 10 år sedan jag hade växtfärgningskurs sist men det ska bli roligt. Det enda jag hoppas är att det inte blir storm så det är fara för skogsbrand. 


Idag blev det förstås lunch på älggårdsberget och så en tur till handelsträdgården. Nu har jag satt blommor på alla gravar så det är avklarat åtminstone.


Nu händer det så mycket i naturen. Ettåringarna (älgar) blir bortjagade av sin mamma och springer lite hur som helst. Jag höll på att köra på en som kom rakt ut i vägen med vild blick. Tur att jag hann bromsa i alla fall.

 

Till och med i min dåliga trädgård finns det i alla fall massor av vitsippor och lite scilla och minipåskliljor. Man får vara glad för det lilla som växer.


Dagens ord: Att ligga i hammocken och blunda och lyssna till fåglarna och känna solen värma gör en varm om hjärtat.

Av Anita - Onsdag 18 maj 08:57

 

I förrgår kväll mojnade vinden. Under dagen hade min vän Carin varit hit. Vi plockade ihop en massa grejor som hon ska ha till sin loppis och gud vad vi frös i kallblåsten nere i uthusen fast vi hade vinterkläder på oss. 

Så gick vi in och fikade och jag tände i braskaminen för att värma oss lite. 


Så igår var det lugnt och fint från morgonen.

 

och jag hoppades på en fin dag så jag skulle hinna göra lite utomhus. Såg att på andra sidan sjön hade björkarna slagit ut men här i kallhålet Fisksjön hade minsann inget slagit ut.


Åkte ner till kyrkogården i Pålgård för att sätta penseer på mammas grav och där var allt grönt och den fina kyrkogården hade till och med sådana träd med rosa fina blommor.

 

Den kyrkogården är så otroligt fin och till och med gräset var grönt.

 

Så hem och börja renas i land och rabatter. Så mycket att göra nu när det äntligen går att vara ute utan att allt blåser iväg. Tog en promenad bort till Kinabrors sommarstuga för att se om bryggan var kvar. Faktiskt inte så mycket vatten i sjön som det brukar vara den här tiden.

Då ringde gamla svägerskan och skulle komma och vi tog en promenad i det fina vädret.


Vad mer. Jo fåglarna förstås. Strandolle har kommit och en hel del snipor. Fiskmåsar några stycken. Jag såg två rådjur på gubbflon och tror att hon ska föda när som helst. Hon var tjock om magen och låg mest och lät sig inte störas av mig. Han stod vid sidan om och glodde på mig. Tur att jag inte skrämde dom. 


Idag skiner solen och jag hoppas att det kommer någon som kan hjälpa mig att ta fram hammocken så jag äntligen kan göra vår. Trädgårdsmöbeln lär jag väl klara själv. Det blev faktiskt lite grönt på gräsmattan och på åkrarna så nu finns det hopp.


Dagens ord: Man får vara glad för varje dag som det inte blåser.

Av Anita - Söndag 15 maj 09:39

 

Så kom dom, svalorna alltså och jag öppnade dörrarna till logen så dom kan komma in och bygga sina bon.

 

Jag saknar Iris, svalan som under många år landade på min hand när dom kom flygande från långt ifrån. Där satt hon och kvittrade och berättande om resen fast jag inte riktigt förstod vad hon sa.

Nu är hon borta och hennes barnbarn (tror jag) är inte lika tama men dom är inte rädda för mig i alla fall.


En del människor gillar inte svalor för dom skiter men vem skiter inte.

Läs min farmors kloka ord om svalorna.

 

Jag har fortfarande matat fåglarna med frö och nu har jag fått ett skatpar till gården och det var länge sedan nu.

Hackspettarna är här hela tiden och äter och domherrarna är här fast det är vår. Förstår dom för vad ska man äta nu när myggorna inte kommit ännu.


Nu har även Broder B med fru gett sig iväg utomlands så jag är ganska ensam i byn nu.

Saknar Jack och våra promenader.

 

Allt är så sent men pestilskråpet blommar i diket i alla fall. Vitsippor finns det men annars är det inte mycket som slagit ut.


Fredag åkte DansBritt och jag iväg till Älggårdsberget. Vi hade med lite grejor till ugrainafolket. Dom kom ju utan packning och saknar allt.

 

Dom får ju i alla fall bo på ett fint och trevligt ställe med fin natur runt omkring och god mat och snälla människor.


Nära indalsälven är det en mera vår och träden har bär mera börjat slå ut och gräset är grönt. Det är bara några mil men hemma i kallhålet Fisksjön finns det inga gröna löv än och marken är gul men ingen snö kvar i alla fall.

 

Hängbjörken vid Älggårdsberget lyser så fint grön.


Jag ville sätta ut mina pelargoner i växthuset nu men den envetna blåsten gör att jag inte vågar bära ut dom för risken att dom blåser av. Det är inga vanliga pelargoner dom är ett par meter höga och kan lätt brytas av. De gamla pelargonerna är sådana men blommar så fint men jag vill ha ut dom snart.


Inte kan man ta fram hammocken eller trädgårdsmöbeln heller för då blåser dom nog till skogs. Sitter här och tittar ut och ser vågorna slå på sjön. Svart och otrevligt är det och jag har så mycket att göra ute.


Igår var jag iväg till fd svägerskan på Sofies födelsedagskalas. Hon var hemma hon sin mamma och det var lunch och tårta och lite folk att prats med.


Så var det kväll och "Lets dans". Nu åkte Mandelman ut och det var väl väntat för de två killarna som är kvar är ju superbra.


Dagens ord: Må det sluta blåsa snart. 

Av Anita - Torsdag 12 maj 09:04

 

En dag sedan sist som det varit skapligt lugnt åtminstone någon stund ibland. Det var måndagen och då krattade jag och stökade ute hela dagen.


Hela tiden fanns tankar på min bil. Jag har batteriet på laddning och det var inte annat än att beställa ett nytt batteri genast för nu har jag ingen jag kan åka med eftersom bröderna är borta. 

Vet att det blir dyrt förstås och nu går det pengar igen så nöjen och roligheter kan man ju glömma.


Skulle hämta batteriet på onsdagen och tänkte förstås på allt som skulle gå fel.

Att jag inte skulle få igång bilen och att batteriet inte hade kommit så jag fick fara hem igen och gick bilen då eller?

Om jag fick batteriet så skulle jag åka till en verkstad som kunde fixa det.

Hade dom tid eller skulle jag hem igen?

Såg allt klater framför mig och började tänka att en ny bil med en massa data i är bara skit för aldrig har jag lagat och stökat så mycket med någon gammal härk som med den här nyare bilen. Usch vilket dåligt humör jag varit på. Men.....marken är full med vitsippor som lyser som stjärnor.

 

Så kom tisdagen och trots blåst och kallt så blev det en trevlig dag. Min bloggkompis från Frösön kom. Vi skulle planera inför några dagar i augusti då vi ska göra något kul tillsammans.

Jag som inte kommer iväg någonstans medan alla mina vänner åker utomlands och överallt blir ju kvar här som en gammal stubbe. Nu ska det bli några dagar semester och vi får se vad det blir. Troligen inte så långt men kommer jag bara längre än till Hammarstrand får jag vara glad. Vi hade en trevlig dag där vi satt inne och planerade och värmde oss vid brasan.


Inte nog med det. Jag fick ett gulligt brev med två fina bilder från en annan bloggkompis Emma. En ung tjej från Piteåtrakten som målar det underbaraste bilder och bor på en liten går och har så söta fina getter och andra djur. Jag blev så glad. 

 

Så blev det onsdag och jag tänkte redan på morgonen att nu blir det säkert någon elände och något som kommer att krångla. Så fort man har med bilar att göra så blir det klater och dyrt och fan och hans mormor.

I min pessimistiksa hjärna så for bara tankar om vad som skulle gå fel och hur dyrt det skulle bli. 

men bilen gick igång och jag kom fram utan krångel och batteriet hade kommit och jag fick komma på verkstaden genast och killen som fixade kände jag sedan förut och det gick snabbt.

Sedan åkte jag till DansBritt och fikade och sedan till granngården och hämtade skit och jord.


Så hem och framåt kvällen slutade det blåsa och jag kunde gå en runda fast jag saknade Jack förstås.

 

Det hade regnat lite grann och lupinerna börjar sticka upp och ha fina små droppar på sig. 

 

Jag gick badstrandsrundan och vattnet har stigit högt nu när isen börjar smälta. Mer regn och till och med ett par åskknallar frampå kvällen.

 


Dagens ord: Goda vänner och vitsippor gör i alla fall humöret lite bättre.




Av Anita - Måndag 9 maj 07:48

 

I lördags morse vaknade jag och såg att sjön hade gått upp.

Om inte om funnits hade jag blivit glad men det blåste utav helvete och var bara någon enstaka plusgrad. Ingen spegelblank sjö inte. Isande kallt.


Jag packade bilen och drog ner till byn. Det var den stora städdagen på byn. Det hade kommit nästan 20 stycken som skulle hjälpas åt.

Jag skulle städa bakstugan och jag tycker om att städa där det verkligen behövs . Tänk er en blandning av mjöl och aska som är nertrampat i golvet. Då gäller det att ligga på knä med rotborste och gnugga och gno. 

 

Nu hade jag sådan tur att jag fick med mig en gammal skolkamrat som flyttat hem på gammeldagarna.

Han hjälpte mig att sätta upp den nya skylten.

 

och putsa fönster och putsa fönster är jag ju totalt värdelös på. Utanför var det ett gäng gubbar som röjde sly så det var full fart.


Om inte om vore så hade allt gått bra men när jag skulle starta bilen gick den inte igång. Batteriet var urladdat igen. Tur att jag hade startkablar och hjälpsamma gubbar så till slut så kom jag igång.. Vi skulle få lunch på Håsjögården och när jag skulle hem gick bilen inte igen. Ny start med hjälp av gubbarna och så hem och sätta på laddare. Jag blir så jävla less. Typiskt när Kinabror åkt bort så nu vet jag inte hur jag ska göra. Köpa nytt batteri för dyra pengar förstås när jag just gjort av med massor på bilen. Nu känns det inte bra.


 

Innanför rutan på växthuset blommar det några vitsippor men annars är det dåligt på blomsterfröjden. Åjo, inne blommar pelargonerna som sjutton men det verkar dröja innan jag vågar ta ut dom i växthuset.


Inte kan jag räfsa bort mossan som sorken härjat i heller för blåsten som aldrig verkar ge sig. Nu känns det skittrist på alla sätt. Nej nu får jag väl ta och ringa och försöka få tag i ett batteri. Det finns väl ingen annan utväg. Det går inte ett dugg bra nu tyvärr.


Dagens ord: Vårskriket verkar inte ha hjälpt ett dugg.

Av Anita - Fredag 6 maj 06:39

  

I går morse vaknade jag kl 5. Det var då Kinabror och Jack skulle ge sig av till Skåne, den långa vägen på över 100 mil. Morgonen var fin. Lommen ropade ute på sjön och orrarna spelade. Så tidigt så kastade solen sina första strålar på ånäset men sjön har inte gått upp, bara en liten bit utanför mig.


Jag kunde äntligen börja kratta lite grann. Ris överallt och så har sorkarna gjort gångar i mossan så det lossade massor med mossa. Annars hade jag inte tänkt att kratta nu på våren men nu var jag ju tvungen. Solen var varm och skön och det blåste inte. 


Nu när alla ställen har både blåsippor och vitsippor så har i alla fall krokusen kommit upp i kallhålet Fisksjön, platsen där vintern aldrig verkar ta slut.

 

Så kom Gamle A som han alltid gör på torsdagar och vi satt på verandan och drack kaffe och pratade.

 

Strax efter kom DansBritt med en kartong med räkmackor. Vilken fest det skulle bli men först så skulle vi till skogs och ropa vårskriket. 

Vi gick gamla Fisksjövägen och tog oss uppåt berget men åldern tar ut sin rätt så vi klättrade inte upp på de högsta berget utan stannade en bit upp. Där växte det en hel del murklor men dom har vi slutat plocka.

Nåja, vårskrik var det.

 

Vi får se hur det går. Den lilla videon vet jag inte om den funkar för jag har aldrig försökt lägga in någon sådan på bloggen förut. Vi får se. Vi skrek i alla fall både högt och ganska fult men ett skrik är ett skrik.


  Så gick vi hem och mackorna smakade gott och vi såg på Robinson och hade det skönt. Så pratade vi med Kinabror och han hade precis kommit fram till Helsingborg. Då kunde man dra en lättnadens suck för jag är alltid orolig när någon av de mina är ute på vägarna.


En ny dag gryr och solen skiner.

 

Nu är det nog ganska nära till att isen försvinner. Ett säkert tecken är när isen börjar bli mörk och blå och idag ser den så ut. Må den snart gå bort. Nollgradigt men det lär väl bli varmare framåt dagen.


Dagens ord: Nu får det banne mig bli vår någon gång.


Av Anita - Torsdag 5 maj 08:56

I förra torsdagen fick jag fjärde vaccinationssprutan och oj vad jag blev dålig. De tidigare tre har gått bra men nu fick jag ont i armen, svullen och gjorde ont minsta jag rörde mig. Natten blev inget sovande och inte hjälpte det att det blåste utanför. Skit. 


Fredagen for Kinabror, DansBritt och jag på lunch till Älggårdsberget men jag hade ingen matlust och när vi kom hem somnade jag på soffan och sov i flera timmar. Ute stormade det så allt som skulle göras ute blev ju inte av förstås.

 

Så tur var så hade jag sällskap av Jack. Han låg med mig i soffan och vi somnade och snarkade. 


Sista april och det blåste som sjutton och jag skulle vara nere på Håsjögården och hjälpa till med sista april festen men jag låg som en padda helt utslagen i soffan så det blev ingenting men vid niotiden på kvällen kände jag mig lite bättre.

"Ljuset i mörkret" på andra sidan sjön hade tänt en stor fin brasa och vinden hade mojnat .

 

Jag gick ut och det var så fint den kvällen. Orrarna spelade på sjön och en uggla for över gården och brasan brann på andra sidan sjön. Det blev så i alla fall fast jag tänkt mig annat. Konstigt nog så blev jag helt plötsligt bra och som vanligt igen.


Tur det för på söndagen skulle vi ha vägmöte hos mig och AMV och Gubben kom tidigare och AMV och jag gjorde mackor och fixade lite. Det kom faktiskt 12 personer och med en by med bara 8 st fast boende så var det rätt många i alla fall och det var riktigt kul att träffas.


Så det har blåst och så kallt det har varit den här veckan. Måndagen var jag inne hela tiden. Jack och jag gick en sväng men det var bara att gå in igen och elda i kaminen. 

Jag tog itu med att göra en ny skylt till bakstugan och fixade en present till Gulliga Susanne. Det tog minsann hela dagen.

 

och det blåste och så blev det hagel och lite snö. Vilken trist vår och allt jag skulle göra ute blev inte av.

 

Inte ens katten ville gå ut på flera dagar och sjön har inte gått upp ännu bara en liten bit vid åmynningen och den blir större.

Nere vid sjön hade vattenkokaren blåst iväg fast den är så tung och som vanligt låg det hinkar och annat överallt. Tur att jag inte tagit ut hammocken för då hade den väl blåst iväg till skogen.


I går var det bättre och jag gjorde mig färdig för att kratta. Det är massor med sorkskador, gräs och mossa är lösa från marken och buskar ar avätna. 

Broder B ringde och när han gått ut med hunden fick han se att ett fönster stod på vid gavel i en av sommarstugorna och en dörr stod öppen. Det blev att fara dit och titta och sedan ringa ägarna och tala om vad som hänt. Det var inte så farligt, bara vinden som dragit upp ett fönster som inte varit påhakat.

 

Jack och jag tog morgonpromenaden och tittade på sjön som gått upp en liten bit.

 

I morse åkte Kinabror och Jack till Skåne och blir borta några veckor. Det blir konstigt för det blir inte lika kul att äta ensam och skogspromenaderna blir inte lika roliga utan Jack. 


Ser på trädgårdsprogam på tv och som vanligt så är det från Skåne. Varför är jag så dum så jag håller på att odla och stöka med blommor och grönsaker här där ingenting växer och hinner bli. Jag har i alla fall struntat i tomater iår. Jag tog fram mina gyckelblomster ur källaren och satt dom i växthuset. Få se om dom växer till sig. 


Dagens ord: Även där gör jag fel, varför försöka odla där ingenting hinner växa.





Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

55 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se