Om man ber om värme så kan man få det. Det trodde jag inte.

Så finns det änglar i alla fall fast  förklädda till människor. Det trodde jag inte heller.

Som ni inte kan ha undgått att höra har jag dåligt med ved efter en rekordtidig och rekordkall början på vintern.

Första vedängeln heter Gamle A.

Han kom med tändved torr som fnöske i en sopsäck. Dessutom  dyker han upp när jag sitter och gruvar mig för att gå ut och hämta ved och det är jättekallt. Då kommer han och bär in ved till mig.

Tack för det första vedängeln.

Andra vedängeln är min bästa vän Pappersbeda som kom med en hel släpvagn med fin torr ved.

Tack för det andra vedängeln.

Tredje vedängeln är min bloggvän Skatan som skickat mig fina muddar med fårskinn inuti för att värma mina frusna händer.

Tack till min tredje vedängel.

Fjärde vedängeln var förklädd till DataFia som gav mig en eldkorg så jag kan elda och värma mig utomhus också nu när vintern är kall.

Tack till min fjärde vedängel.

Femte vedängeln var Sofiepropp som gav mig en ljuslykta i julklapp som både värmer och lyser upp mörkret.

Tack till min femte vedängel.

Så det mest osannolika och underbara.

För länge länge sedan umgicks jag mycket med ett härligt gammalt par men nu träffas vi bara någon enstaka gång på byn.

Dom ringde till mig igår och talade om att det skulle komma en kille med en släpvagn med ved till mig.

Dom hade köpt ved till mig i julklapp!!!!!!!!

Jag blev alldeles rörd, förvånad och mycket mycket glad.

Tala om att ge värme till både kropp och hjärta.

Jag låg länge igår kväll och tänkte på dom som visat sådan omtanke och vänskap och kände mig mycket mycket glad

Jag har sagt det förut och säger det igen.

Vänner är den största rikedom man kan ha och att ha vänner som är förklädda vedtomtar är nog till och med ett snäpp bättre än jultomten.

Sonen och jag satt uppe till 12 igår kväll och pratade och pratade. Han påstår att jag och mina tre bröder är ett speciellt släket och väldigt lika varandra någonting som jag inte alls kan förstå. Att vi försvinner in i vår egen lilla värld och blir helt  okontaktbara. I mitt fall tror han att jag hamnar bland tomtar och troll. Hujeda mig. Kan detta vara möjligt?

Idag har jag varit iväg och jobbat en liten stund. Sedan fick jag besök av två trevliga kvinnor och sedan kom en brorson och vi åt pizza för nu börjar man bli rätt less på julmaten. Med andra ord. En ovanligt trevlig dag och värmen och tacksamheten sitter kvar i hjärtat.

Dagens ord blir självklart: När nöden är som störst är hjälpen som närmast.