Så vaknar man en måndagsmorgon i oktober och upptäcker att det är 15 cm blötsnö. Den av skit bruna bilen ser nu ut som en jättestor chocosboll.

 Katten Oskar tittar bara upp och kryper in under täcket. Jag min stackare måste ut med bilen i det här vädret.

Jag minns med fasa en alldeles likadon dag för några år sedan när en lastbil fick sladd på släpet och skar av min backspegel precis inne vid plåten där jag satt. Så nära döden har jag nog aldrig varit.Rädd för lastbilar har jag alltid varit och nu är det än värre.

Inte blir dagen bättre av att jag ska till tandläkaren och att alla åkare fått sina avräkningar och ska börja ringa och gnälla just idag.

 Stel i kroppen börjar jag bli också. Jag studsar minsann inte ner för trappan. Halvsovande och långsamt tar jag mig ner. Inte är jag snygg att se på heller.

 Gammal, sliten och trött och livrädd ger jag mig ut för att stångas med den här blåsvedda helvetsdagen.

Framme på¨jobbet fällde jag kommentaren som alla skrattade åt. " En sån här morgon önskar man att man skulle vakna och vara död". Vad det kul ääää.....

Sommar vart tog du vägen.

Du sprang iväg så fort. Hann inte fatta att du kommit förrän du vände om.

Nu redan höstmörkret kommit och  luften luktar snö.

Fåglarna har tystnat och allt stannat upp.

Jag hann inte med dig sommar men älskar dig likafullt.

Myggens surr. Blommornas doft. Nakna barn och bruna ben.

Regn i mitt hår. Årtag på vattnet.

Å sommar jag saknar dig så.

Dagens ord: Livet ska vara som en fjäril en varm sommardag. Lätt att leva.